Bims Blogg

I morse så gick jag upp klockan sju som vanligt. Jenny och jag hade bestämt att vi skulle ta ett par timmar i stan i dag och gå och kolla och kanske shoppa. Jag bestämde mig för att promenera in till stan, och så skulle hon komma in med tunnelbanan. Det skulle ju bli vår och varmt i dag tycker jag att de har sagt, och det har stått överallt.

Jag gav mig i väg vid kvart över åtta, för det brukar ta cirka två timmar för mig att gå till stan, och Jenny skulle komma vid tiotiden. Jag tror jag nästan ångrade mig direkt som jag kom utanför dörren. Fy vad vidrigt kallt det var! Det blåser något fruktansvärt med en isande kall vind. Jag tror inte att jag har frusit så mycket på länge. Det kändes som om jag nästan skulle kunna börja gråta när jag gick. Men ändå så är man ju envis och vill inte ge upp.

Men när jag hade gått i cirka tre kvart och kom till Skogskyrkogården, då gav jag upp. Jag hoppade på tunnelbanan och åkte in med den till T-Centralen. Nu sitter jag på en Pressbyrån som har Internet-Café och väntar på att Jenny ska komma in. Hon är på väg med tunnelbanan och kommer vid tiotiden. Jag har köpt mig en grovbrödsfralla med ost, en kaffe, och en juice, och så tänkte jag sitta här vid datorn tills hon kommer. Affärerna öppnar ju inte förrän klockan tio, och jag vägrar att gå en meter till utomhus nu i den här kylan.

Och var tog våren och värmen vägen som de lovade till den här helgen!? :-/ :-(