Bims Blogg

Men vad är det med vår värld!?

finns inget man kan göra, too bad!_!

---> iEieieieE: Så är det kanske...

Ja jag tänkte samma sak, "bara i USA".. Det är så hemskt! Jag vill egentligen bara låsa in alla nära och kära så att det inte kan hända dem nåt hemskt. Jag vill gärna ha barn i framtiden men hur sjutton kommer man att kunna vara lugn n?är faror lurar överallt? Vågar man skaffa barn som samhället ser ut idag? Många menar att det inte är värre idag och att folk har skaffat barn i alla tider, men jag håller inte med där. Det har blivit värre.

Finns det verkligen inget att göra? Det tror jag inte på. Oftast grundar sig sådana där skjutningar i mobbing, och där finns massor att göra. Skolan och föräldrarna kan göra mer åt sådant. Än vad det rör sig om så borde det finnas någonting man kan göra för att förebygga. Samhället och föräldrar måste bara ta tag i problem istället för att blunda.

Kramar

---> Josefin: Ja, visst tänker man så... Men så tänkte jag faktiskt i och för sig för tjugo år sen när Jimmy föddes... Och man kan ju inte ge upp! Det klart att du ska skaffa barn i framtiden! Men räkna med ett livs oro... För det spelar nog ingen roll hur stora och gamla ungarna är, man är lika orolig ändå!

Men visst kan såna händelser utlösas av mobbing. Det borde verkligen tas krafttag mot sånt.

Mycket bra skrivet av dig. *kram*

Josefin, ja men vad bra lösning, stoppa mobbningen! vad kan skolan och föräldrarna göra? inte direkt så de mobbade går hem och säger "jag blir mobbad" och mobbarna går inte hem och säger "jag mobbar folk".

finns tyvärr ingenting man kan göra mot idioter som dessa, de har funnits i all evighet och kommer leva framöver också.
inte ens någon idé att börja spekulera vad som kan göras åt saken.

Folk får intryck från omvärlden som de inte är mogna att hantera.
Sätta på sig en tröja "Humanity is overrated" han trodde han var nån smartass men inuti bara en skolpojke. Dvs tankebanorna stimuleras att tänka avancerat utan att resten av människan hunnit med att mogna. Och som någon sa; alla söker kärlek och det måste den här killen fått för lite av.

till ieieieieiE:

Det finns otroligt mycket att göra åt saken!
Vart ska jag börja?

För det första så är dessa ungdomar förmodligen mobbade, utanför skolan, har inget vidare socialt liv, ingen bra kontakt med föräldrar.
Det är alltid föräldrarnas ansvar att se till att ens BARN MÅR BRA. där ligger nyckeln.
Om föräldrarna kan ta sitt ansvar och verkligen bry sig om sina barn och engagerar sig i dem så kan man förebygga sådana tragedier. Man kan upptäcka "felen" i tid så att säga. Sedan är det föräldrarnas ansvar att se till så att barnen uppfostras i att INTE mobba eller frysa ut andra barn i skolan. Steg tre är det skolans ansvar att SE hur eleverna mår, och förebygga mobbing så mycket som det går, fast utan föräldrarnas hjälp är detta omöjligt. Skolan är en skola, inga uppfostrare. Ditt löjliga uttalande att barnen kommer hem och säger jag blir mobbad, och mobbarna går hem och säger jag mobbarn folk? Nej självklart inte! Men där ligger kruxet med att vara föräldrer, man måste se mellan raderna, lära känna sin barn på riktigt, kunna utveckla en dialog med sina barn, då kan man se hur barnen uppför sig i skolan osv.
Detta problem handlar om att vissa människor är inte bra som föräldrar, i grund och botten är det där problemet ligger. Ingen männsika föds ond, man blir ond utav olika faktorer i samhället som man utsätts för. Sedan finns det alltid människor som är sjuka, psykopater, detta är störning som man föds med och det är inte så mycket föräldrarna kan göra. Men dessa skolmassakrer så handlar det om unga pojkar som mestadels inte har några störningar, utan är deprimerade, arga på samhället, utanför, de hatar samhället och vill "ge tillbaka". De ser ingen annan utväg och märk väl de är UNGA och inte så kloka just då. De har inte fått det dem behöver för att bli fungerande människor i samspel med andra. Vem ansvar det är att detta inte händer? Föräldrarna i första hand. Samhället gör sitt och påverkar dessa såklart, men det en stabil och trygg uppfostran med mycket kärlek och uppmuntran och dialoger kan barnen se det ljusa i livet och stå emot det dåliga som
händer runt omkring dem.
Så snälla, säg inte att det inte finns något att göra. Jag skulle kunna skriva en bok
här om hur mycket det finns att göra.

Man kan göra otroligt mycket.Till och med att inte vara så självisk. Att man verkligen vågar se dom "utanför" Jag förvånas faktiskt inte av detta heller. Det är inte lätt att födas till människa och sen bli "styrd" av sammhället i alla riktningar. Människor tänker inte så mycket själv nu för tiden utan blir manipulerade av samhället reklam media allt. Nästan så man förvånas att det inte händer ofta. När jag tänker på mej själv. Hur ofta ser jag en fattig som fryser ute i vinterkylan någonstans i stockholm som exempel?. Vi lever inte i "grupp" längre. Vi tar över ansvaret på myndigheter och orginasationer som ska lösa problemen för att vi är så jävla slappa. Det är hela tiden att du ska komma så långt i livet. Du hinner inte leva. Du hinner inte njuta av livet. Du ska hela tiden prestera ditt bästa utan att veta varför. Du ska plugga så du får bra betyg..inte för att "applicera" kunskapen i verkliga livet och få nytta av kunskapen...få livserfarenhet. Du ska ha bra betalt jobb. Du ska helst hålla käften. Vem vill endå lyssna på dina åsikter? eller rättare sagt "Andras" åsikter.
Hehe jag kan skriva massvis.

Men försvarar inte sånna här handligar men jag förstår att dom händer. Alla människor kan gå helt fucking insane och börja skjuta och döda. Handlar ju om sin "överlevnad".

Kramis

iEieieieE
Självklart har det funnits och kommer alltid att finnas idioter. Men det går att förebygga en hel del. Men föräldrar som bryr sig, men en skola som fungerar. Har föräldrana bra kontakt med sina barn så märker de att något är fel. På ett eller annat sätt. Men känner man inte sina barn är det klart att man inte märker någonting. Skulle alla ha samma inställning som du så kommer allt våld bara att förtsätta att öka. Sedan måste föräldrar sluta vara så förbannat naiva. "Så gör inte mina barn". De ungdomar som var värst när man växte upp, det var deras föräldrar som trodde så gott om sina barn. Ända från lågstadiet. Det går inte att tro att man har världens bästa barn, alla gör fel. Många föräldrar måste öppna ögonen!

Flera vansinnesdåd på senare år hade nog aldrig skett med en fungerande psykvård. Många har sökt hjälp men blivit hemskickade. Då har den personen som sökt hjälp gjort något fruktansvärt för att få hjälp. Där hade man kunnat göra mycket, mycket mer!

Gatuvåld skulle också kunna minska. Om ALLA föräldrar höll koll på sina barn. Men för vissa är det viktigare att dricka vin till maten än att kunna åka ut och kolla vad barnen har för sig. Det är inte så svårt. Ha bestämda tider och regler. Vad gör 15 åringar ute på nätterna? Vart håller de hus? Om alla föräldrar skulle orka bry sig så skulle det onödiga våldet minska. Det är inte så svårt. Mina föräldrar har alltid skjutsat och hämtat. De åkte och kollade oss (inte för att de inte litade på oss, utan för att kolla så att allt var bra). Då tyckte jag inte att det var särskilt kul, men idag så vet jag att det hjälpte många gånger att de dök upp. Många av min brors och mina kompisar tyckte att det var jättebra att våra föräldrar dök upp så ofta som de gjorde, de tyckte att mina föräldrar alltid dök upp i rätt tid. De har skjutsat hem många fulla kompisar som annars skulle ha legat i ett dike och spytt. Pappa har många gånger stoppat slagsmål ibland genom att prata med de inblandade eler bara genom att dyka upp. Man blir lugnare när föräldrar finns med i bilden, man vill inte skämma ut sig inför sina egna eller andras föräldrar. När man växer upp begår man ofta misstag och det tillhör. Men det tillhör inte att sparka ihjäl någon eller våldta. Om alla växer upp med bra värderingar och föräldrar som håller koll så kommer det att bli bättre. Hur man kommer dit vet jag inte. Men det är inte så svårt för föräldrar att hålla koll på sina barn, prata med dem, ringa under kvällen. Ha bestämda tider, möta barnen eller hämta upp dem.

iEieieieE- Du behöver inte alls ge min någon spydig kommentar.

Josefin, riktigt bra kommentar! Du har rätt i det du säger:)

---> iEieieieE: Ja, visst har såna idioter alltid funntis, och kommre alltid att finnas, men för det så kan man ju inte bara ge upp!

---> lodbroke: Jo, förmodligen så har han fått alldeles för lite kärlek. Och för lite respekt och uppmärksamhet.

---> Izabella: Mycket bra inlägg!

---> Alex: Mycket bra kommentar av dig också.

---> Josefin: Tack för din kommentar! Mycket bra skrivet!

---> Linn: Precis!

Izabella, ja du är säkerligen den enda som sitter pa de där briljanta idéerna. Du tror inte skolministern och alla skolrelaterade personer har diskuterat ett antal gånger hur de ska stobba mobbningen? Jo men skriv en bok du med dina exklusiva idéer så löser du alla problem!
"Man ska känna sitt barn." Ja jävlar vad alla tonåringar öppnar upp sig för sina föräldrar. Jag vet ju själv hur det är och hur lite jag egentligen berättar för mina föräldrar. Men jag antar att dina barn(?) är huuur ärliga som helst mot dig och du har full kontroll på läget!
Och ja det är väl jätteviktigt att föräldrarna gör så mycket som möjligt för att ens barn ska vara lyckliga men vad ska dem göra åt händelserna i skolan? Jag blev en gång anmäld för mobbning och ärligt talat, det är varken fel på min uppfostran eller attityd mot andra. Så berätta för mig vad som är fel på mig snälla! Har även slagits en del, är jag djävulen med apatiska föräldrar?

Josefin, "Men föräldrar som bryr sig, men en skola som fungerar" Hur ska skolan kontrollera mobbning? Skulle vara jättebra om du skrev ner dina tankar och skickade in till Jan Björklund så får vi se hur det går med det! Friends finns ju och de har ju nästan stoppat all mobbning, eller?
Sen hur föräldrarna ska agera vet jag ärligt talat inte hur jag ska svara då jag själv inte har barn, men så som jag ser det är det inte mycket de kan göra. "Känn ditt barn." Återigen frågar jag "Hur mycket vet ni egentligen om era egna barn?".

Mobbning måste stoppas i skolan? Ok?

Läste en undersökning för några år sen, en sammanställning av över åttatusen undersökningar om barn och skola i allmänhet. Resultatet?
Skolan skapar mobbare.

Skolan är inte till för att utbilda eller ta hand om barn. Läs Alvin Toffler, John Taylor Gatto, Alfie Kohn. Leta fram Lennart Mogren[http://www.slutaskolan.nu/] och kolla vad han har att säga om saken.

Skolan har inte alltid funnnits, och den instiftades av en orsak. Originellt från Indien för att bibehålla och fylla på kastsystemet, implementerades idén om nationell hjärntvätt på tidigt artonhundratal just för att forma befolkningen.

Izabella; i allmänhet bra sagt, jag backar upp dig. En liten grej om att pojkarna är unga och inte vet bättre? För femtio, hundra eller kanske flera hundra år sedan ansågs man vara vuxen vid åtta, tio eller tolv års ålder. Slå upp exempelvis David Farragut, USA's första Amiral, som började sin karriär till sjöss när han var tolv och fick kommando som kapten vid femton års ålder.

För ung och dum?

Insidiae, krävdes det en undersökning att få fram att stället med mest barn på en och samma yta som dessutom ska vara där hela sin ungdom har mycket mobbning? 1+1=2

eieieieie: Självklart, var har man annars alla vita rockar till :)

---> eieieieieEE: Tack för ditt inlägg i debatten.

---> Insidiae: Tack även du för ditt inlägg till debatten.

---> eieieieieE: Och igen.

---> Insidiae: Och du igen.

eieieieieE:
Anstränger man sig så lär man känns sina barn. Man lär sig att se när barnen mår dåligt. Man lär sig att se när de döljer någonting. Men har alla samma inställning som du som kommer aldrig det att bli bättre. Det är bra att Friends finns och försöker,men skolan måste anstränga sig mer. Det finns mycket att göra i skolan åt mobbing. Sedan är det föräldrarnas främsta uppgift att uppfostra sina barn. Det kommer man aldrig ifrån. De som hellre dricker på helgerna och inte har tid att bry sig borde inte heller skaffa barn. Säg vad du vill, men föräldrar som verkligen känner sina barn ser på dem om de mår dåligt. Hur svårt ska det vara att lära känna sitt barn? Man måste bry sig, man måste ställa upp, man måste vara frågvis osv.

Du klagar på oss som tycker att det går att göra någonting åt saken. Tur att du inte har några barn då, eftersom du tycker att det är omöjligt att hålla koll på dom, att lära känna dina egna barn. Mitt råd till dig är att inte skaffa några barn heller, dom kan ju bli lika bitter och negativ som du.

---> Josefin: Mycket bra skrivet inlägg! (Igen!) Jag håller definitivt med dig! Och med facit i handen, med två underbara "ungar", så vet jag att det är så! *Kram*

eieieieieE:
Du ville att vi skulle berätta vad som var för fel på dig. Ja det är ganska uppenbart. Du säger att det inte var någon fel på din uppfostran men det var det uppenbarligen! Annars hade du fått lära dig att mobbing är fel. Du vet vi normala människor får lära oss det hemifrån. Ni som inte får lära er sånt, det är ni som mobbar och ger er på andra i skolan. Fast du verkar inte ha vuxit till dig nu heller med tanke på dina spydigheter till alla som lämnar vettiga kommentarer.

Du bryr dig om och har bra kontakt med dina barn. Tänk om alla kunde ha sådana förhållanden till sina barn. Du skulle märka på en gång om dina barn inte mår bra och då skulle ni hitta en lösning på det. Det är så otroligt viktigt att ungdomar känner sig bekräftade och trygga. Precis som ni har det! Hoppas folk som läser din blogg tar efter och inser hur viktigt det är med bra kontakt!

Kramar

Det var mycket värre förr, när det krigades konstant överallt i världen och folk svalt ihjäl i miljontals. I Sverige dog mångt många mer förr i tiden än idag. Skillnaden nu är bara att vi får höra om allt.....

Jens:
Men vansinnesdåd och gatuvåldet har ökat. Om fler dog förr berodde det inte på att folk blev nersparkade eller nerhuggen på gatan utan av andra orsaker. Jag kan hålla med om att vi får höra om allt idag. Vi människor hade kanske mått bättre om vi slapp höra och läsa om elände vareviga dag.

IeieieiE:

Jag trodde du kunde tänka lite längre än så, det jag menade var inte att man ska ha STENKOLL på sina barn och hur de mår, detta är en omöjlighet. Men ger man dem tillräckligt med trygghet och uppmrärksamhet så har barnen VISSA GRÄNSER, klart alla tonåringar mår dåligt ibland, och mobbing förekommer självklart bland de bästa. Men återigen, det behöver inte gå så långt när man har föräldrar som är känner sina barn väl och ger dem mycket trygghet, kärlek coh disciplin. Politikerna?
Ja de har massvis med planer, men vad koncentrerar sig politiken på mestadels? Ungdomar? Nej precis.
Det finns inte tillräckligt med resurer för att "plocka upp" varenda en som mår dåligt. Det är heller inte statens ansvar heller. Att du själv blev anmäld för mobbing, ja det är ju något fel. Du kanske inte hade dåliga föräldrar men en dålig period i ditt liv, och det är upp till dina föräldrar att prata vett med dig efter det, inte skälla alltid utan KOMMUNICERA. Och jag VET att det är svårt för många barn och ungdomar att berätta saker och ting för sina föräldrar. Men man ska försöka så långt det går att ha en öppen dialog med sina barn. Man kan inte börja när barnen är 14 år...utan det ska börjas tidigt så barnen blir vana att vara öppna och ha en dialog, det ska kännas naturligt inte krystat. Du förmodlogen hade en krystad relationen med dina föräldrar?
jag säger inte ens att jag själv hade såna föräldrar som jag berätta allt för. Men jag hade lärt mig att det finns gränser i livet. Att det så klyshigt som det heter " fanns ljus mitt i allt elände" stöd från andra människor i min närhet.
Det är detta jag pratar om, inte att varenda förälder ska ha stenkoll och prata med sina barn varje dag om hur de mår. Du förstår kanske inte att att uppfostran och mobbing hänger ihop?
De finns en koppling där, skolan kan rapportera om mobbing till föräldrarna sen är det föräldrarnas ansvar återigen. Det är så svårt att stoppa mobbing om eleverna redan "är trasiga". problemet ligger alltså djupare, man måste backa några steg. Sen är det så att mobbing kommer alltid att förekomma, men sen till vilken grad är en annan sak. jag menade inte att jag ska skriva en bok för att skapa den perfekta världen med de perfekta föräldrarna så att vi får perfekta barn.

Nej det handlar om att FÖRSÖKA lära känna sina barn bättre och uppfostra dem till FUNGERANDE individer som alltid får stöd. Capishe?

Insidiae:

Förr i tiden, var man tvungen att växa upp fort, man skulle försörja familjen och var tvungen att börja arbeta i tidig ålder. Samhället idag är inte alls vad det var förr. pressen från media fanns inte alls i lika stor mängd. Tonåringar i dagens samhälle växer upp på ett annat sätt. De är mycket mer bortskämda om vi ska vara ärliga, de behöver inte ta lika mycket ansvar för familjen som förr. Det som värderas högt idag är utseende, socialt liv, flickvänner/pojkvänner etc... Man ska vara någon i skolan, detta sätter stor press på tonåringar som inte kan leva upp till dessa krav och detta skapar utanförskap. I den åldern är man väldigt känslig och har inte hittat sin identitet och "allt det där", man är fortfarande sökande. Förr i tiden koncntrerade man sig inte lika mycket på individens välmående. Det skulle stå mat på bordet och kulturen var på så vis att man brydde sig helt enkelt inte om hur barnen mådde. kanske är det så att det var lättare att vara ungdom på den tiden? Man hade problem självklart, men det går inte att jämföra med dagen problem. Det ställs andra sorters krav idag än förr. Psykiska krav, förr ställdes det mer fysiska krav. helt enkelt, ju mer världen går framåt och utvecklas, utvecklas även människan, både på gott och ont. Dessa ungdomar som begår sådana brott som skolmassakrer är inte dumma, de är intelligenta faktiskt, jag menade dum som i att de ser inte livet som någonting föränderligt, de har nått botten. Så ser man ofta på livet i den åldern, de är unga och dumma i den mening att de ser inte lösningarna, de kan inte resonera sig fram till något positivt, detta lär man sig med tiden och erfarenheter, att det oftast blir till det bättre när det är svårt i livet. Förstår du nu hur jag menar?

Och slutligen ieieie; jag har inga barn, jag är ung, 24 år. men jag kan för det se vad som är relevant för att förebygga saker som dessa.
att vara föräldrar är inte lätt, det är nog en av de svåraste uppgifterna i livet.

---> Josefin: Tack för ditt inlägg i debatten!

---> Josefin: Tack för dina otroligt fina ord om mig och mina barn! Det värmde verkligen! *KRAM!*

---> Jens: Jo, men för det så kan man ju inte bara ge upp och acceptera att det är så!

---> Josefin: Tack igen för ditt inlägg i debatten!

---> Izabella: (Till IeieieiE): Mycket bra skrivet inlägg! Och visst är det så! Man kan inte börja när de är 14! Man måste börja från de är riktigt så! Så har jag gjort! Och det har fungerat!

---> Izabella: (Till Insidiae): Mycket bra skrivet inlägg det också!

baaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaajs

---> Okej....