"Emma, Mias dotter" av Maria Eriksson.
---------
Recension av boken: "Emma, Mias dotter" av Maria Eriksson. (2008.) (Genre: Svensk Skönlitteratur / Dokumentär.)
---------
"Emma, Mias dotter är den fjärde delen i Maria Erikssons storsäljande serie om sitt liv på flykt undan en våldsam man och hennes enastående kamp för att bygga upp en ny tillvaro åt sig själv och sina barn i ett främmande land. Det är en dramatisk resa som har fört henne från tryggheten i en svensk småstad till ett liv med skyddad identitet i en annan världsdel, via olika gömställen i Sverige och flera år av umbäranden i Chile.
Emma, Mias dotter tar vid där Mias hemlighet slutade, och läsaren får följa familjens liv i det nya hemlandet USA och framför allt dottern Emma. Alla de läsare som mött Emma i först Gömda, sedan Asyl och därefter Mias hemlighet har naturligtvis undrat hur det ska gå för en flicka som tvingats utstå så mycket hemskt och svårt i livet. Här får de veta det, och det är Emma som själv berättar tillsammans med Mia.
Emma, Mias dotter är Emmas version av vad som hände och hur det kändes under alla de där åren på flykt undan en man som hotade såväl henne som hennes mamma till livet. Men det är också berättelsen om det liv som sedan följde: om hur Emma i Den svarta boken får veta den sanning som ställer relationen mellan mor och dotter på sin spets, om hur hon flyr hemmet och börjar använda droger, och om hur Mia tvingas kämpa mot en dödlig sjukdom precis som hon tidigare tvingats kämpa sig till asyl åt sig och sina barn.
Emma, Mias dotter är den gripande berättelsen om en mor och hennes dotter som tillsammans gått igenom ofattbara prövningar och till slut lyckas hitta tillbaka till varandra. Det är också fortsättningen på en familjehistoria som engagerat miljontals läsare och som visar på människans förmåga att mot alla odds inte bara överleva utan också skapa sig en bättre framtid."
(Kopierat från adlibris.se)
---------
Jag har läst dom tre tidigare böckerna om Maria Eriksson och hennes familjs liv: "Gömda", "Asyl", och "Mias hemlighet". Jag har också läst boken som Maria Eriksson har skrivit om andra kvinnor i liknande situationer som hennes egen: "Mias systrar".
"Gömda" tyckte jag var väldigt bra. "Asyl" var också bra. "Mias hemlighet" var väl sådär bra. Och sådär bra var väl också "Mias systrar".
Det känns lite som om storyn om den familjens liv liksom borde vara slut nu. Det känns som om böckerna skrivs och ges ut för att få ut ännu mer pengar ur storyn.
Den här senaste boken "Emma, Mias dotter" är ju då alltså skriven ur dotterns perspektiv. Och visst, boken var ju helt okej, klart läsvärd, men ändå ingenting som man inte får missa. Mig gav den i alla fall inte speciellt mycket. Fast det klart, har man läst dom tidigare, så blir man ju ändå nyfiken på den här. ///Bim.
---------
Betyg: 2,5 av 5.
---------
Håller med dig angående det där om att de två sista Mia-böckerna känns överflödiga och mest känns publicerade för att dra in ca$h. Läste ett utdrag ur den senaste boken samt en intervju med "Mia" där hon berättade att dottern tagit methamfetamin. Fördömmande som jag är, ha ha, så tänkte jag direkt "Vad är det där för morsa som inte märker att dottern knarkar?! Hur kan man låta det gå så långt?!". Så jag valde att inte läsa boken och uppröras i onödan! ;)
---> Therése: Fast å andra sidan, så är det väl upp till var och en, vilket syfte man har för att ge ut en bok. Alla vill väl tjäna pengar på sina böcker. Och jag köpte ju boken... ;-/
Men om det blir en nästa bok, så ska jag nog försöka att INTE köpa den! ;-)
