"Mannen under trappan" av Marie Hermanson - 2005 - Bok
---------
Recension av boken: "Mannen under trappan" av Marie Hermanson (2005) (Genre: Svensk Skönlitteratur)
---------
"Allt har gått Fredrik väl i händer. Han har ett tryggt jobb som näringslivssekreterare i kommunen. Han har till sin häpnad blivit gift med Paula, som han beundrar gränslöst - hon är framgångsrik konstnär. De har två fina barn. Och nu har de just flyttat in i ett hus som överträffar alla deras drömmar: ett rymligt och nyrenoverat gammalt hus med inbyggd glasveranda och stor balkong med utsikt över åkrar och skog. De är en ovanligt lyckad familj.
Men snart störs idyllen. När Fredrik en sömnlös morgon kommer ner i hallen står någon där: en vuxen man, knappt en och femtio lång, svarthårig med smala ögon och bred mun, klädd i joggingbyxor och T-tröja, båda fruktansvärt smutsiga. Med nasal röst säger han sig heta Kwådd och bo i utrymmet under trappan som går upp till övervåningen. Gång på gång framhärdar han: jag bor här.
Vad är det som pågår i det stilfullt inredda huset? Vad är det som händer med Fredrik? Och varför börjar hans hustru dra sig undan från honom?
(Kopierat från adlibris.se)
---------
För tre dagar sen så läste jag ut "Ett oskrivet blad" av Marie Hermanson. Hon är, för mig, en nyupptäckt författare, och jag tyckte väldigt mycket om den boken.
Nu i dag så läste jag ut "Mannen under trappan". Den var precis lika bra som "Ett oskrivet blad". Och jag ska snarast möjligt läsa fler böcker av Marie Hermanson.
Jag kan verkligen rekommendera hennes böcker. Dom är fängslande, välskrivna, spännande, lättlästa, och mycket, mycket bra. ///Bim.
---------
Betyg: 4 av 5.
---------
Hur många sidor var det i den boken? Tre? Du jobbade hela dagen, började läsa på eftermiddagen, varvade läsning med en massa andra saker och läste ändå ut boken...snacka om racerfart :-)
Haha, du borde komma in i Guinness rekordbok, som snabbläserska av böcker :-)
Du har ju förmodligen massa läsare här på bloggen, kan du inte göra ett inlägg om Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack.?
Hjälp oss att sprida budskapet!
Gruppen skriver följande på facebook:
Nu är det dags. 1. Bjud in era vänner! 2. Tipsa media om detta Ring och maila, SvD, DN, Aftonbladet, SVT etcetera 3. skriv om oss på bloggar, twitter, prata om oss på youtube. 4. Länka överallt om oss. Vi ska vara överallt
Har lagt till några fler böcker men det fungerade inte att kopier a via paint. För mig i alla fall....Får försöka ta mig tid och testa....annars så mailar jag dig listan när det finns fler böcker.
---> Snurran: Det var trehundra sidor i boken. Men vissa böcker är väldigt lättlästa, och det var den här. Och sakerna jag varvade med var bara korta stunder, så jag läste ju större delen av eftermiddagen och kvällen. Så så himla uppseendeväckande och anmärkningsvärt tycker jag nog inte att det är. Men visst läser jag fort. Jag läser ju för underhållningens skull, och inte för att lära mig.
---> Linus: Hahaha! Jag får väl söka in där då! ;-D
---> Anna: Tack för tipset. Men jag får se hur jag gör.
---> Mimmi: Okej. Synd att det inte fungerade. Jag brukar göra på det sättet ibland.
Ska kolla din uppdaterade lista på bloggen.
Maila mig gärna annars.
Jag förundras nog mest, eftersom jag själv läser fruktansvärt långsamt istället - vad jag än läser.. :-)
Rekommenderar att du ser filmatiseringen, finns på SVT play fram tills 4 november!
---> Snurran: Det är ju självklart en träningssak och en vanesak. Ju mer man läser, ju fortare lär man sig ju så klart att läsa. Så har det varit för mig i alla fall. Sen är det som sagt var en väldig skillnad från bok till bok. Om du läser lite mer framöver, så kommer du säkert att få upp farten lite.
---> Pernilla: Tack för tipset. Men jag tror nog att jag nöjer mig med bara boken.
jag har läst bra mycket mer i min ungdom, men alltid läst långsamt, om jag läser fortare fattar jag helt enkelt inte mer än hälften och får läsa om, så det är liksom ingen idé..
Vad är ide´n med att läsa så fort som möjligt?
Läsning är för mig något avkopplande och roligt , som jag gör i min egen takt.
---> Snurran: Men man läser kanske lite som man är i livet också. Och du är en mycket lugnare person än vad jag är. Jag är lite stressad och hetsig av mig. ;-)
---> Anonym: Jag har aldrig påstått att jag försöker att läsa så fort som möjligt. Man läser väl liksom som man läser. Läsning är för mig också något avkopplande och roligt, som jag gör i MIN takt. Och min takt råkar liksom vara snabb, och det är ingenting som jag själv bestämmer över.
Jag förstår inte varför du inte lånar böcker på biblioteket när du nu läser så himla snabbt och så många böcker i veckan?
---> Pernilla: Förut så lånade jag jämt på biblioteket. Det var när barnen var små, och vår ekonomi var rätt så dålig. Böckerna var ju dyrare då också, på grund av bokmomsen.
Nu har jag råd på ett annat sätt, och jag älskar att äga mina böcker. Jag har en liten egen biblioteksverksamhet till familj, släkt, vänner, och arbetskamrater. :-D
