Måndagen den 11 september 2006
Jobbade…
När jag slutade klockan två så kom Jenny och mötte upp med mig. Sen så åkte vi till Huddinge Sjukhus. Vi hade tid hos hennes ryggläkare på ortopeden. Jenny har ju skolios, och för en tid sen så gjorde vi en röntgenundersökning som vi nu skulle få svar på.
För två år sedan så hade hon 27 graders krökning av ryggraden, men nu hade hon ”bara” 18 graders krökning. Och så tror de att det nog kommer att vara nu framöver. Hon blev utskriven nu också.
Vi var hemma vid halvfemtiden. Jimmy jobbade ju i går natt, så han hade sovit mellan åtta och fyra. Så han hade nyss gått upp, och sen duschat.
Borzko hade varit ledig i dag. Han kommer att vara ledig på måndagar ett tag framöver. Han har för mycket övertid så facket har klagat. Och eftersom det är svårt att han ska jobba färre timmar varje dag, så får han istället vara ledig på måndagar. Han kommer att jobba fyradagarsvecka, med cirka tio timmar om dagen ett tag framöver.
Han har frivilligt sagt att han ska ta hand om veckostädningen själv så länge han är ledig på måndagar. Och det får han ju självklart gärna göra. Så det hade han sysselsatt sig med i dag.
Vi åt alla fyra middag tillsammans vid femtiden. Trevligt att för ovanlighetens skull sitta alla fyra tillsammans och äta och prata.
Efter maten så stack Borzko iväg till sin Mamma en stund. Hon hade något problem med sin parabol och digitalbox som Borzko hjälpte henne med.
Jag, Jimmy och Jenny tog en sväng till Centrum. Först så var vi på PostService på HemKöp där Jimmy postade en mobiltelefon som han har sålt. Sen så var vi på TeknikMagasinet där Jenny köpte sig en ny miniräknare att ha i skolan.
När vi kom hem igen så satt Jimmy och Jenny mest framför sina datorer. Jag höll på och fixade med lite allt möjligt här hemma. Och så småningom så hamnade jag i kökssoffan med datorn i knäet.
Vid åttatiden så stack Jimmy iväg för att jobba ett nattpass i natt också mellan nio och sju. Han skjutsade Borzko på vägen till jobbet eftersom Borzko skulle hämta hem lastbilen.
Jag tittade på teve mellan åtta och tio. Utdelningen av tevepriset Kristallen var det som jag tittade på. Satt med datorn och höll på med lite allt möjligt samtidigt också.
En sådan pärla du har till man...! Jag skulle inte ha något emot en hemmaman en gång per vecka som städade ;-) Det är så man kan bli lite avis!
Hej Bim, såg på dina foton att du ser ju ut som en riktig smalis! Vilken är din målvikt?
Hoppas det är ok att jag skapar en länk till din blogg, så blir det lättare att besöka den då och då. Ha en bra dag!
---> Angela: Ja, han är en pärla! :-) Men det är jag också! ;-) Han vill egentligen inte vara ledig en dag i veckan, så han blir lite rastlös. Så han vill gärna ta veckostädningen så han blir lite sysselsatt. Och så tycker han att han inte har gjort något hemma på länge. Jag och barnen tar ju alltid veckostädningen på vardagar när han jobbar numer. Förut så gjorde vi det på helgerna, och då var han också med. Men jag vill hellre städa på vardagarna och ha helgerna fria för annat.
---> Monica alias Mrs Michelin: Ja, numer är jag en smalis! ;-) Men det har jag inte alltid varit. Jag har vägt 74 som mest (i "normalt" tillstånd. Som gravid har jag vägt 82.) Enligt BMI ska jag väga mellan 54 och 66. Men jag mår bäst, både fysiskt och psykiskt när jag väger mellan 53 och 58. Och absolut inte över 60. Jag tyckte inte att det var så svårt att gå ner i vikt, det är mycket svårare att hålla vikten. Jag får kämpa hela tiden, min kropp vill gå upp. Så jag får väl sammanfatta att målvikten är 53 kg.
---> Junitjej: Självklart så får du ha en länk till mig! Det blir jag bara glad över! Tack! :-)
Skönt att din dotters ryggrad inte kröker (heter det så?) så mycket längre!
---> Junitjej: Ja, det känns jättebra. För hon hade ju inte sin korsett så mycket som hon kanske borde ha haft... Men det gick ju tydligen bra ändå. Hon har haft tur! :-)
Sökte på ordet skolios och kom in här. Vad skönt att Jenny har blivit bättre! Hoppas det håller sig där! Själv är jag allt sämre och kommer få opereras i februari. (skolios.blogspot.com)
---> BaraJagJohanna: Hej Johanna. Kul att du skrev en kommentar. Ja, vi är jätteglada för Jennys skull. Och jag hoppas verkligen inte att det ändrar sig i framtiden... Jag ska kolla in dina båda bloggar och följa dig fram till över operationen. Det kan vara intressant. Kram på dig. (Kopierar in detta i dina båda bloggar).
