Bims Blogg

Jobbade som vanligt i dag också. I dag var fortfarande hon som jobbar i grannskolan sjuk. Och en av vår mellanmålspersonal, som också är vår vikarie, var ledig. Så en av oss fick åka till grannskolan och jobba. Så vi blev en hel personal mindre, plus mellanmålspersonalen. Men just i dag så gjorde det inte så mycket, för alla sexor, sjuor, åttor, och nior hade idrottsdag i dag, och var inte i skolan. Så vi hade cirka 200 färre ätande, cirka 500 istället för 700. Jag var även i dag första halvan av dagen i skalen och fixade grönsaker, och den andra halvan så var jag i dag andreman både i lilla och stora matsalen. Vi serverade blandade rester från frysen i dag, så vi hade fisk-nuggets, prinskorv, och kycklingschnitzel. Till det hade vi ris och makaroner. Allt flöt på bara bra, och inget speciellt hände.

Åkte hem direkt efter jobbet i dag. Och precis som nästan alla andra eftermiddagar, så höll jag på och fixade med allt möjligt här hemma. Varvade förstås med lite datorstunder också. Satte mig och läste en stund också, och läste ut boken som jag har hållit på med i ett par dagar: ”Svinalängorna” av Susanna Alakoski.

Jenny kom hem från skolan vid kvart i sex. Då åt hon och jag middag direkt. Sen så satte vi oss båda två vid köksbordet med våra datorer en stund. Vid kvart i sju sen så stack vi i väg med bilen för att hämta upp Jimmy på jobbet klockan sju. Vi tänkte att han kanske var lite deppad över beskedet om sin bil i dag, så vi ville vara lite snälla och hämta upp honom.

Hemma igen vid kvart över sju. Jimmy hade ätit middag på jobbet, så han duschade bara när vi kom hem. Borzko kom hem från jobbet strax efteråt, vid halvåttatiden. Han åt middag, och sen så duschade han, och sen så tittade han på teve resten av kvällen.

Jimmy kopplade in vår nya digitalbox som vi hade fått från ComHem inför nersläckningen av det analoga tevenätet den 12 mars. Sen efter det så blev det ett litet mini-LAN vid köksbordet i kväll också. Och en kvällsfika blev det förstås också. Ingen teve i kväll.

-------------  

Och med Jimmys bil vet vi inte hur det går. Den verkstan och mekanikern som vi alltid anlitar till både Jimmys bil och till vår bil, och till de bilar som vi har haft de senaste åren, han överlät bilen i går till en annan verkstad som han samarbetar med, som gör stora plåtskadejobb. Den killen tittade på bilen lite närmare i dag och såg att det var mycket större skador än vad han först trodde. Hela motorn är tydligen flyttad och intryckt. Han tyckte att vi bara skulle skrota bilen, att det skulle kosta för mycket för att laga den, om det över huvud taget skulle gå. Det tråkiga är ju att Jimmy har ju bara halvförsäkring på bilen, så han får ju inte ut ett dugg på försäkringen för sin egen bil, eftersom olyckan var hans fel. Och han köpte bilen för bara cirka ett halvår sedan, och gav då 55.000:- kronor för den. Så går inte bilen att laga, så har han ju förlorat 55.000:- kronor. Vi inser väl nu, att det var nog väldigt dumt att inte ha hans bil helförsäkrad. Men det är ju lite sent att komma på det nu. Nu har vår ordinarie mekaniker tagit över bilen till sin verkstad. Han vill också titta närmare på den innan han dömer ut den helt, men det har han inte tid med förrän i nästa vecka någon gång. Så vi får leva i ovisshet till dess. Så håll tummarna för Jimmys skull att han kanske trots allt kan fixa i ordning bilen igen. Även om det kommer att kosta en hel del förmodligen, så vore det ju ändå skönt om han slapp förlora alla pengarna.

Jag har känt mig så himla ledsen och deppad hela dagen. Inte för min egen skull, men för Jimmys skull. Självklart så är jag ju överlycklig över att han överhuvudtaget inte blev det minsta lilla skadad. Det är ju så klart det viktigaste. Men jag känner mig så himla deppad och ledsen över att han kanske kommer att förlora 55.000:- kronor. Och det känns som om det är mitt och Borzkos fel också. Vi borde ha rått honom att ta helförsäkring på bilen även om det var svindyrt för honom. Eller så borde vi ha tagit helförsäkring i mitt eller Borzkos namn, för det är ju så mycket billigare för oss. Om han hade haft helförsäkring, antingen i sitt eget namn, eller i mitt eller Borzkos namn, så hade han ju inte förlorat så mycket pengar. Men som sagt var, det är lätt att vara efterklok. Nu kommer vi (åtminstone jag) ju att gå de närmaste dagarna och bara tänka på, och hoppas på, att vår mekaniker trots allt säger att bilen kommer att gå och fixa till för en ganska så hyfsad kostnad. Jag lär ju ha ont i magen tills vi får beskedet. Håll nu tummarna för Jimmys skull.