Bims Blogg

Det här har jag ätit i dag, onsdagen den 24 september 2008.

---

Mäh! Hade du ingen potatis eller grönsak till middagen.. :-/ (såg lite torftigt ut - men lax är gott!) :-D

---> Snurran: Nej, jag hade ätit så mycket grönsaker till lunchen, och så åt jag bröd på eftermiddagen, så jag tyckte det räckte med bara lax faktiskt! :-)

Du äter verkligen så himla fel så jag tycker inte att det är så konstigt att du har svårt att gå ner. ÄT mer och ordentligare från hela kostcirkeln så lovar jag att du kommer få både mer ork och även se skilland på vågen. Du kommer även att mer ork till promenader.

Din kropp går ju på svält nu och då stannar vågen eller till och med att du går upp. Sluta med "tantbantandet" Bim och gör maten till något roligt istället!

Fast egentligen tycker jag att du duger väldigt bra som du är. Kram

---> Madeleine: Jaså!? Så jag äter verkligen så himla fel!? Jag tycker nog att jag äter rätt så mycket, och faktiskt också från hela kostcirkeln, dock inte i varje mål, men om man slår ut allt jag äter under till exempel en vecka.



Jag har gott om ork, känner mig väldigt pigg nu, och mår bra. Att jag inte promenerar är för att jag är lat.



Min kropp går absolut inte på svält, i så fall så har du inte tittat på allt jag äter under en hel vecka.



"Tantbantar"? Vad är det? I och för sig så är jag ju en tant, men jag bantar inte. Jag försöker däremot att hålla igen lite nu, eftersom jag vill gå ner ungefär tre kilo.



Vad som är rätt eller fel inom kost och viktnedgång, det kan man ju diskutera i det oändliga. Om forskare och experter inte ens kan enas om vad som är bäst av typ GI, Atkins, Viktväktning, Low carb high fat, Tallriksmodellen, och så vidare, hur ska vi vanliga dödliga då kunna veta vad som är rätt. Jag tror att det är olika rätt för olika personer.



Jag trivs med min typ av kost just nu. Och att fotografera vad jag äter hjälper mig från att stoppa i mig en massa onödigt på vardagskvällarna.



Självklart så dugar jag väldigt bra som jag är. Det har jag aldrig sagt att jag inte gör. Men jag trivs bättre med mig själv, både psykiskt och fysiskt, när jag är smal.



Men jag får väl trots allt tacka för din kommentar. Alltid trevligt med goda råd och tips. ;-D

Det jag mest meande är vitsen med att äta två brödskivor. Du behöver ju fettet för att få i gång förbränningen och visst är en macka godare med pålägg?

Även om du "sprider" ut allt under en vecka så handlar det ju om att ge kroppen en regelbunden förbränning.

Tycker bara att din mat ser så trist ut och bantning behöver ju inte vara tråkigt;)

Men jag menar ju INGET illa det ska du veta=)



"Tantbantning" är ju uttrycket för "Äldre" kvinnor som tror sig äta rätt och banta, traskar runt med stavar, men likförbannt går dom inte ner i vikt och kan inte förstå varför..haha

---> Madeleine: Jag tycker faktiskt att brödskivor är gott utan någonting på. Tro det eller ej. Och jag hade nog fått fett så det räckte på lunchen, både dressing, fetaoströran och massor med olja i olika blandningar.



Jag tycker inte att min mat är "trist". Jag tycker att jag äter jättegott. Annars så skulle jag inte äta det. Men man har ju faktiskt olika smak. Eller?



Jag antar att du är yngre, eftersom du använder ordet "tantbantning". Men det är oerhört mycket mera svårt att gå ner i vikt när man blir äldre. Jag märker stor skillnad nu, mot när jag var yngre. Vänta du så ska du få se...

Jag tycker du ser smal ut! Jag följer din blogg och har också tittat på vad du ätit ;) Känns som att lunchen blir likadan nästan varje dag? Likaså frukosten? Men man måste som du säger trivas med sättet man äter på. Huvudsaken är väl att man äter och tycker det är gott (sålänge det inte är jätteonyttigt då men det är ju självklart)

Så länge du mår bra av vad du äter så är det väl bara att fortsätta. Jag tycker att du är fin som du är, och ser smal ut, men det är din kropp som du bestämmer över.

Jag håller med dig att det är svårare att gå ner ju äldre man blir, jag märker skillnad jämfört med några år sedan, det blir svårare. Sedan är det lättare att gå upp ju äldre man blir :( Det märker jag ibland... :(



Jag håller med dig om alla jäkla bantingsmetoder, alla säger olika. Forskare säger olika var aoch varannan dag på tv. Man läser i tidningar en sak ena dagen och dagen efter ska man göra tvärtom. Jag tror precis som du att alla är olika och passar för olika sätt, och det enda sättet är väl att testa sig fram. Man vet oftast själv vad man mår bra av. Sedan det där med smöret på mackan.. Det gör du ju som du vill, jag tycker också att det kan vara gott att äta en macka utan någonting på. Jag har inte ätit smör sedan jag var 7år, jag tyckte att det var äckligt så sedan dess har jag bara ätit ost, skinka, eller ingenting på mina mackor. Man kan gå ner i vikt utan att ha smör på mackorna :)



Du, imorgon är det fredag ;)



Kramar

---> Denise: Ja, visst är jag väl smal. Eller jag är väl normal. Men jag vill ändå gå ner mina tre kilo, för alla jeans jag har köpte jag när jag vägde 57, och nu när jag väger 60 så är dom väldigt trånga.



Visst är min lunch nästan alltid samma, precis som frukosten. Men det är självvalt. Jag äter ju vegetariskt, och det finns alltid ett vegetariskt alternativ för dagens varmrätt varje dag, som jag kan äta. Men jag älskar vårt salladsbord, och äter hellre det varje dag.

---> Josefin: Tack för din kommentar och ditt stöd! Som alltid! :-)



Kul att höra att du inte heller har smör på mackorna! Jag tycker det är lika gott utan någonting eller bara kanske mjukost.



Och att du redan tycker att det är svårare att gå ner i vikt. Du är ju mycket yngre än vad jag är.



Jag mår jättebra, och är väldigt nöjd med mig själv. Men ett par kilo skulle jag gärna gå ner. Men om det inte blir så, så spelar det inte så stor roll.



Ja, fredag i morgon! Wiieee!!!!



Kram!!

Jag vet INGENTING mer irriterande än när folk ifrågasätter vad man äter! Visserligen lägger du ju upp ditt matintag i bloggen och får i och med detta räkna med kommentarer, men va fan, - bara DU vet ju vad som funkar för dig. Dessutom, - varför ger ingen "goda råd" när du äter godis och Cookie Dough?

---> Therése: Ja, självklart så får jag ju räkna med reaktioner och kommentarer när jag lägger upp mitt matintag i bloggen. Men det var ju inte därför jag började göra det. Utan det var ju efter den där artikeln, och att det skulle hjälpa mig från att stoppa i mig en massa onyttigt på vardagskvällarna.



Godis och Cookie Dough är tydligen okej! För det har jag inte fått några kommentarer om! ;-D

Det är svårt att inte hålla med dig, du har ju rätt :)



Sedan finns det alltid människor som vet allting, och som alltid vet bäst. De vet mer om en själv fast att de aldrig träffat en eller känner en. Jag blir galen på såna människor... Jag vet inte hur ofta jag möts med "fördomar" om min allergi om man säger så. Folk som inte känner mig ska berätta för mig att deras hundar och katter tål man minsann för de är allergihunder osv. Det är nästan så att jag får hjärnblödning, jag blir så upprörd på såna människor. Det finns inga pälsdjur som jag tål, allergikatter och allergihundar, det hjälps inte. Är jag i närheten av dessa djur så blir jag lika dålig ändå (det är inte bara pälsen många är allergisk mot, det är saliv, urin och kvalster). Jag menar bara att jag vet bäst vad jag tål och inte tål, det kan inte andra berätta för mig. Det är samma sak med din mat, du vet bäst vad som är bra för dig. Man känner sig själv och sin egen kropp bäst. Så är det bara :)



Kramar

---> Josefin: Det är inte svårt att hålla med dig heller! Du har också rätt!



Alla känner ju sin egen kropp bäst, oavsett om det gäller mat eller allergi.



När Jimmy var liten var han superallergisk mot hundar. (Det har växt bort nu.) Då sa folk att man inte kunde bli sjuk om man träffade hundar utomhus. Men det blev han. Folk trodde inte på det. Dom sa att jag var överbeskyddande. Men han blev faktiskt sjuk även utomhus.

Ja du ser.. Att du som mamma inte skulle veta bäst om Jimmys allergi, man blir arg bara man tänker på det.

Skönt att det vuxit bort. För mig var det tvärtom, min djurallergi kom på senare år (allergisk mot födoämnen har jag varit i hela mitt liv, men det har också blivit värre med åren).



Sedan ger sig folk aldrig heller "Den här hunden tål ALLA". Suck, istället för att strypa personen måste man lugna ned sig.. ;)

---> Josefin: Det måste vara jobbigt att vara allergisk både mot djur och mot födoämnen... Är du allergisk mot pollen och sånt också?

Jag är allergisk mot pollen också. Jag är van så det blir inte så jobbigt (det jobbigaste är sådant jag får svårt att andas av), det kan vara lite besvärligt om jag är bortbjuden på middag eller om vi ska ut och resa, då kan jag vara orolig att det inte finns någonting som jag kan äta (min lista på vad jag är allergisk mot är lång, sedan tål jag ännu mindre när jag är sjuk och kroppen inte har så mycket försvar). För vissa saker får jag svårt att andas av, för annat får jag utslag och eksem. Det är ibland värre med allergin mot djur, jag kan inte åka buss in till stan (det är tillåtet att ha med djur), och sådana saker, det begränsar mig litegrann. Jag har flera kompisar med katter (så det blir oftast att vi pratar i telefon bara), någon enstaka gång kan de komma hit men det blir så omständigt att ha med ombyte och så. När vi blir inbjuden till min sambos jobbarkompisar eller på fest så brukar jag alltid få vara hemma (antingen har de hund eller katt). Min sambo har bilen till jobbet varje dag och om någon vill ha skjuts eller om de ska göra någonting så måste alltid min sambo fråga om de har djur. Min sambo fick även säga nej till sin chef, men min hälsa måste komma före att vara snäll. Det förstår min sambo också, eftersom han vet hur dålig jag blir. Jag har svår astma och allergi, läkarna brukar säga åt mig att verkligen vara försiktig och undvika allt jag är allergisk mot eftersom det är så pass allvarligt, en läkare sa till och med rakt ut att jag kunde dö om jag inte var försiktig. Jag tar mycket medicin varje dag och kommer att få fortsätta med det om de inte kommer på något annat i framtiden. Jag måste alltid ha med mina kortisontabletter ifall att jag äter någonting jag inte tål, eller om jag får ett astmaanfall. Men många tror att det är psykiskt och att man inte kan vara så allergisk som jag är, det blir jag bara så sårad av(och förbannad). De människorna som säger så skulle få se mig efteråt om jag träffat en människa med djur, jag tar massor med medicin och försöker att hålla mig lugn, men det är inte så lätt att vara lugn när man inte kan andas. Jag har fått åka in till akuten några gånger också. Jag hade självklart valt bort det om jag kunnat, jag mår ibland dåligt över all medicin jag äter, varför skulle jag vilja göra det i onödan (som vissa människor vill tro). Ibland vet jag inte ens vad jag blivit dålig av (utan får redan på efteråt att en person hade djur, eller att det var något visst i en maträtt som jag inte tålde), så jag blir dålig vilket fall som helst.

Oj det här blev en lång kommentar. Jag hoppas inte det verkar som att jag tycker synd om mig själv (det gör jag inte så ofta..haha). Det är bara skönt att få skriva av sig ibland, helst till en förstående människa som dig :)



Kram

---> Josefin: Tack för din rekordlånga kommentar! ;-D Det är så kul att få veta mer om dig, eftersom du vet allt om mig, och jag inte så mycket om dig eftersom du inte bloggar.



Fast jag kanske inte ska använda ordet "kul" om det jag fick veta om dig här i den här kommentaren... Men det är ändå intressant att veta om dig och ditt liv.



Det måste vara jättejobbigt att vara så allergisk som du är. Det hämmar ju verkligen ditt liv. Fast jag förstår att det jobbigaste är folks reaktioner...



Hoppas att allt kommer att gå bra för dig framöver med (trots) allergier, och med framtida husköp. Jag tycker att du verkar att vara en fantastiskt trevlig människa. Och jag hoppas verkligen att du fortsätter att kommentera i min blogg! Ha nu en riktigt trevlig helg! Stor kram från mig! :-)

Vad gullig du är! Tack för dina snälla ord, det värmer verkligen! Jag tycker också att du verkar vara en jättetrevlig människa :)



Klart att jag kommer att fortsätta att kommentera, din blogg är min absoluta favorit och det känns ju nästan som att vi känner varandra :) På fredag så åker vi till Arlanda och sover på hotell tills tidigt på lördagmorgon, då åker vi till Gran Canaria. Så det blir en vecka utan kommentarer från mig (bara så du vet att jag inte försvunnit). Jag läste att du inte heller kunde slappna av när du flög, och min resfeber har börjat göra sin påmind :(



Nog kommer det att gå bra med min allergi, jag har inget annat val (man vänjer sig). Husköp och barn hoppas jag också på (tror att min sambo blivit lite, lite mer positiv till barn på sistone). Självklart lovar jag att hålla dig uppdaterad ;)



Ha en jättebra helg du också!



Kramar

---> Josefin: Tack! Du är också gullig! Och dina ord värmer också! :-D



Åh! Vad härligt att åka till Gran Canaria! Jag önskar dig en underbar vecka där nere! Och det är bra att du säger till! För jag hade undrat annars vart du höll hus, om du inte kommenterar på en hel vecka! ;-D



Jag håller tummarna att sambon snart blir ännu mer positiv till barn snart! För det är underbart att få bli Mamma! Så det unnar jag dig verkligen!



Ha det bäst! Kramar i mängder! :-)

Tack, du är ju så gullig! Jag ler när jag läser allt snällt som du skriver!

Jag hoppas också att vi får en bra vecka, med mycket sol och bad. Skönt att höra att jag skulle vara saknad ;)



Många kramar till dig också!

---> Josefin: Man ska vara rädd om trogna läsare! ;-D



Kram!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: