Dagens Dagbok – Lördagen den 1 maj 2010 – Kvällen.
Vid halvsextiden så kom Jenny hem från jobbet. Det blev en pratstund, och sen så gjorde hon sig i ordning för en utekväll. Och vid sjutiden så stack hon iväg för att möta upp kompisar, för en kväll på stan.
Borzko kom hem från fotbollsmatchen vid halvåttatiden.
Jimmy och jag åkte ut en sväng med bilen, för att handla lite godis.
När vi kom hem igen så satte sig Jimmy framför datorn på sitt rum.
Borzko och jag satte igång teven, och så tittade och lyssnade vi på Finalen i Körslaget.
Efter det så satte vi igång en dvd-film, och då blev det filmen ”Death Race” från 2008.
Och efter filmen så satte vi oss båda två och läste i våra böcker. Jag läste ut ”Lilla Stjärna” av John Ajvide Lindqvist.
Kommer du att våga sova nu när du läst ut boken ;-)
Blir du aldrig mörkrädd efter du läst en läskig bok eller sett en hemsk film?
Kram
---> Josefin: Jag sov utan problem! ;-)
Jag kan bli mörkrädd ibland, mer av filmer än av böcker. Om jag vet att jag ska sova ensam, då undviker jag nog vissa filmer. Men Borzko är ju nästan alltid hemma! ;-D
Kram!
Vad skönt att läsa att du också kan bli lite mörkrädd ;-) Får jag fråga vad det är du är rädd för då? Du behöver inte svara om du inte vill. Jag brukar kunna bli rädd för allt möjligt, häromnatten när vi vaknade av att det lät som någon var ute på bron så blev jag rädd för att det skulle vara utomjordingar som landat på ängen här utanför :-) Jag vet att det låter jättedumt, min sambo skrattade åt mig när jag sa att jag var rädd för det. Haha nu låter jag förstås galen ;-)
Jag var mörkrädd när jag skrev och frågade inatt, det var därför jag tänkte på det just då. Man sambo skulle upp och jobba tidigt så han låg och sov, medan jag satt och väntade på att min bror skulle ringa om skjuts hem från stan, jag var så mörkrädd att jag funderade på hur jag skulle våga gå ut till bilen (som står några få meter från ytterdörren). Som tur var ringde inte min bror förrän vid halv fyra och då var jag inte ett dugg rädd för att gå ut eftersom det hade blivit ljust då.
Annars är det lätt att bli rädd för sånt man sett på film. Jag brukar även vara rädd för att någon ska komma och göra inbrott, eller att en galen människa ska slå in en ruta och skada oss (typ som när den drogpåverkade galningen kom hem till mina föräldrar och de fick fly till grannhuset).
Kram
---> Josefin: Jag är faktiskt väldigt mörkrädd av mig. Om jag är ute själv sent på kvällar och nätter då är jag rädd för typ alla! Som våldtäktsmän, mördare, galningar, knarkare, fyllon, ungdomsgäng, med mera.
Vad det gäller film och böcker, så är jag mest rädd om sånt som handlar om djävulen... För man vet ju aldrig. Miljoner människor tror ju på Gud! Och då kanske det finns en ond kraft också...
Jaha är du det, det visste jag inte. Men det känns ganska vettigt att vara rädd när man är ute på kvällen själv. Man vet liksom inte vem/vilka man träffar på.
Jag hoppas att djävulen inte finns (eller en ond kraft), men jag håller med om att det är skrämmande att tänka på. Jag tror inte att jag läst någon bok som handlar om djävulen, men några filmer har jag nog sett. Exorcisten är ganska skrämmande, jag var inte så rädd när jag såg den, jag var mer rädd efteråt då jag tänkte på filmen.
Kramar
---> Josefin: Nej, här i Stockholm finns det ju en hel del konstiga människor...
Jag tror väl inte direkt på gud, och inte heller på djävulen. Men man vet ju liksom aldrig...
